VALPDAGBOK

Nästa vecka  >>

Vecka 1

26 oktober - Sex dagar

Vi äter...

...och sover...

...och äter ...

... och sover igen! Kan livet bli bättre!?

25 oktober - Dagarna går så fort...

... och valparna bara växer och växer. Snart är de en vecka gamla och kommer inom någon dag att ha fördubblat sin födelsevikt vilket inte är underligt med tanke på hur ivrigt och ofta de snuttar! Humla har frivilligt börjat lämna valplådan och bli lite mer utåtriktad mot familjen och intresserad av vad som händer i huset. Hon har inte heller riktigt lika bråttom in när hon är ute och rastar sig i trädgården, utan kan gå runt och nosa en stund. Hon accepterar nu även att Yohannas Banza och Malva vistas i köket. *ler*

Yohanna är blek och glåmig *ler* eftersom hon hetspluggar dygnet runt inför tentan på måndag, men måste gå ifrån då och då för att snusa en stund på och fotografera valparna. Här ett litet smakprov!/Ewa

Aspekt och Aforism (fem dagar) tycker mamma är världens bästa huvudkudde

Yohanna: lägger in bilderna och muttrar småsurt; "blek och glåmig", jo, jag tackar, jag! Jag som känner mig som en frisk vårfläkt i mina trasiga mysbrallor, slarvigt uppsatta hår och tjocka raggsockor... Jag förstår inte vad hon menar och jag garanterar att det bara är ont förtal! Och så tror mamma att hon ska komma undan bara för att hon så kärleksfullt skrivit *ler* efteråt. *muttrar lite till* /Yohanna

Mor och dotter tass i tass...

23 oktober - Kan inte låta bli...

... att ta nya bilder på valparna för de är så otroligt söta - de ser faktiskt nästan ut som hundar redan! *ler*. Sträcker på sig, "viftar" på öronen, sprattlar med ben och tassar och klättrar på mamma och varandra.

En mycket stolt mamma med sin lilla familj - världens vackraste valpar...

Alla är trefärgade med långa svansar, och det verkar som att Aspekt, liksom sin pappa, på vissa ställen kommer att få viltfärgade partier i det svarta (om man tittar noga på kortet nedan så kan man se lite bruna stickelhår i hans stora fläck och på huvudet). Valparna växer så det knakar och har magar runda som små trinda julostar. Aspekt är en riktig livsnjutare och ligger ofta på rygg med tassarna i vädret och bara pöser *ler*, medan Ambition är vår lilla racervalp och ett riktigt matvrak - hon är den som äter i särklass oftast och mest. Mjuka, lilla Aforism tar det lugnt och kryper nära sina syskon där hon softar och myser./Ewa

Tre dagar gamla - sååå varmt och mysigt med syskon! Fr. v. tik 2, hanen och tik 1

Hanen i mitten har nyss sträckt ut sig mellan småsystrarna (tik 2 närmast kameran och tik 1 längst bort)

22 oktober - Nya bilder

Mor och barn mår utmärkt, och från igår har Humla tre gånger dagligen fått börja äta små portioner med mat (utöver soppan som hon älskar och som jag måste ransonera) i form av några kulor av sitt vanliga Magnusson Meat & Biscuit + lite ris och kokt kyckling + smakportioner av rå nötfärs. Mums!! I slutet av veckan ska vi vara uppe på normalportion, och kommer då att börja blanda i valpfoder plus öka mängden mat. Allt för att mjölkproduktionen inte ska drivas på för hårt utan få möjlighet att anpassa sig till valparnas behov. Valpar med diarré vill vi helst undvika...

Soppan (som består av 1 liter vatten, knappt 1 hönsbuljongtärning, 1 liter mjölk och 1 burk morotspuré) kommer hon att få vid sidan av så länge hon vill. Den här dekokten - som då innehöll 1 tsk druvsocker i stället för morotspuré - var fantastisk att ha under hela valpningen eftersom den bland annat gav ett välbehövligt kalktillskott, och gjorde att hon inte hässjade så mycket under öppningsskedet utan kunde sova emellanåt. Den hjälpte henne också igenom den ganska tuffa förlossningen, och bidrog till att hon inte blev utmattad utan var förvånansvärt pigg efteråt. Tack Gertrud för receptet! /Ewa

    

Mys och toalettbestyr

    

Yohanna försöker få till ett snyggt  kort på alla tre, men äldsta tjejen vill inte ligga stilla... *ler*

21 oktober - Senaste nytt på valpfronten

Allt är lugnt, skönt och otroligt mysigt! Både valparna och Humla verkar nöjda med livet, och det hörs inte ett knyst från lådan mer än när de diar. Det blev ytterligare en näst intill sömnlös natt då jag bara låg i sängen och tittade ner på den lilla familjen.
   Humla är mycket mån om de små - hon ser hela tiden till att de ligger nära och varmt, att de kissar, bajsar och äter. Hon tar verkligen sitt moderskap på fullaste allvar precis som alla honor gör. Det är så härligt att se henne när vi går ut och kissar; snabbt nerför trappan, fyra steg ut på gräsmattan, kissa länge, spurta i 120 km tillbaka in till valparna igen, och hon är inte nöjd förrän alla är återsamlade runt henne *ler*.
   Till skillnad mot oss kvinnor så verkar det som att tikar återfår sin figur ganska omgående - det enda som är stort på Humla nu efter valpningen är hennes juver. För övrigt ser hon ut som innan med slank och snygg midja. *ler* Förhoppningsvis kommer hon inte att tappa så mycket i hull eftersom hon vara har tre valpar att föda upp.

Hallon undrar nog vad som händer, och varför hon inte får vara med... Igår eftermiddag stod hon på behörigt avstånd några meter från valplådan och tittade nyfiket på vad som pågick därinne. Humla blängde tillbaka och morrade dovt långt nere i strupen - Hallon förstod omedelbart vinken och gick snabbt därifrån. Säkert undrade hon vad hon gjort för fel eftersom Humla inte längre vill leka. Har idag varit ute med henne och gömt leksaker i trädgården som hon fått söka upp, vilket är det roligaste hon vet! När Yohanna kommer ut i morgon igen ska jag ta en riktigt lång promenad med Hallon - det kommer att bli skönt för oss båda. Då kommer det säkert nya kort oxå!/Ewa

20 oktober - Stolt matte har ordet

Jag känner en befriande lättnad och stor tacksamhet för att allt är över, och att det hittills gått så fantastiskt bra! De små är otroligt pigga och Humla har redan fullt sjå att hålla ordning på och hämta tillbaka dem när de ålar iväg för långt :-) - de är dessutom finare än vi nånsin kunnat önska oss! Humla arbetade sig igenom valpningen utan ett gnäll och med sitt vanliga lugn - hon är en helt fantastisk och klok liten hund och jag är världens stoltaste matte!
   Eftersom jag i vissa situationer är en orolig själ så hade jag kallat in en rekorderlig barnmorska som hjälp vid vår första valpning med DSG. Hon och Yohanna gjorde ett fantastiskt jobb medan jag mest satt vid skrivbordet, höll ögon- och röstkontakt med Humla  och försökte låtsas lugn... Tusen, tusen TACK till både Gertrud och Yohanna - ni är mer än guld värda!!
   TACK även till dig Yohanna för alla fina kort du tar som gör det skrivna ordet levande och varmt!

Sen måste jag också uttrycka min otroliga glädje över det engagemang som så många visat under vår vandring ända från parningen och fram till slutmålet - jag saknar ord för hur mycket det värmer! *ler* Till er som under kortare eller längre tid funnits med på vår intresselista för valp så måste jag också säga att jag önskat att Humla fått minst ett tjog valpar så att ni alla fått varsin... Yohanna och jag kommer om ett tag att höra av oss och skingra ovissheten och er väntan på besked - vi måste först ta det lugnt några dagar och bara unna oss att sitta och titta på de små underverken./Ewa

20 oktober - Kort film på Humla och bebisarna...